Gent – en mångsidig pärla i Flandern

I nordvästra Belgien, ungefär en timmes tågresa från Bryssel, ligger den lilla flamländska staden Gent. Tittar man på kartan så ser man att de två städerna bildar som en imaginär triangel, tillsammans med Antwerpen, modestaden.

Gent. Foto: iStock.com

Gent. Foto: iStock.com

Gent grundades på 600-talet i och med byggandet av St. Bavo-klostret. Staden har ett strategiskt läge, precis vid platsen där de två floderna Schelde och Leie flyter samman. Detta ser man också på namnet i sig. Den äldre versionen av Gent, Ganda, kommer nämligen från det keltiska ordet för engelskans confluence, som betyder bland annat sammanflöde. Från floderna och via Gents hamn kan man sedan ta sig vidare ut mot havet, längs en kanal, som mynnar ut vid holländska Terneuzen.

En viktig handelsplats

Gent är präglat av en dramatisk historia och genom åren har invånarna blivit kända för att vara upproriska och egensinniga. Under Medeltiden var staden en av de mest betydelsefulla i hela Europa, tack vare sin stora produktion av ull. Den trenden fortsatte sedan under Industriella Revolutionen på sent 1700-tal, då Gent var tidigt ute med industrialiseringen och blev något av motsvarigheten till Englands Manchester, fast på det europeiska fastlandet.

Idag är Gent en riktig liten pärla, som erbjuder en härlig blandning av historisk arv, vacker arkitektur och en livfull urban känsla. Jag börjar min vistelse med en båttur längs bitar av de floder och kanaler som genomkorsar stadskärnan. Det är en ljum sommarkväll och Gent visar upp sig från sin bättre sida. Vi går ombord vid det livliga Korenlei, som tillsammans med sin systerkaj på andra sidan vattnet, Graslei, tidigare var en viktig handelsplats och även utgjorde stadens dåvarande hamn.

 

Gent från vattnet. Foto: Johanna Bergström

Gent från vattnet. Foto: Johanna Bergström

Upptäck staden från vattnet

Nu för tiden hittar man här flera restauranger och kaféer, men även ett stort antal vackra byggnader, som det gamla tullhuset, postkontoret, sjömännens två skråhus samt Korenstapelhuis, som byggdes redan på 1200-talet och därmed är världens äldsta hus med en så kallad trappgavel, där toppen av gaveln är byggd i trappsteg.

Snett emot där båten är förtöjd ligger det som tidigare hyste Gents fiskmarknad och som idag bland annat ger rum åt stadens turistkontor. Det är en vacker neogotisk byggnad och genom de stora panoramafönstren har man fin utsikt över den gamla slaktarhallen tvärsöver floden. Där såldes det tidigare kött men idag fungerar lokalen som ett slags saluhall för lokala produkter.

Precis vid den gamla fiskmarknaden delar sig floden i två förgreningar och vi åker till vänster. Vår guide pekar ut Maison Elza, på vänster sida, ett charmigt kafé som ligger precis utmed vattnet. På samma gata ska det tydligen finnas flera fina mindre butiker, som säljer design och vintageföremål. Strax efter passerar vi det imponerande slottet Gravensteen, till höger, och fortsätter vår färd under flera vackra broar innan båten vänder, vid minnesmärket och slussanläggningen Rabot.

Fyra berömda torn

Efter båtturen promenerar vi tillbaka genom folklivet på Korenlei och stannar till vid St. Michaels-bron för att ta del av Gents antagligen mest berömda utsikt. Detta är nämligen den enda plats där man ser de ”berömda tre tornen” på en och samma gång. Längst fram ligger St. Nicholaus-kyrkan, som är särskilt vacker i motljus, eftersom ljuset då lyser rätt igenom tornets fönster. I mitten befinner sig klocktornet och det tredje tornet utgörs av St. Bavo-katedralen.  På 1930-talet fick Gent dessutom ett fjärde torn, det 64 meter höga Boktornet, som är byggt i moderniststil av den berömde arkitekten Henry van der Velde. Tornet håller i skrivande stund på att renoveras men utgör egentligen en del av stadens universitetsbibliotek. Det har sammanlagt 24 våningar och kan därmed ge rum åt hela tre miljoner böcker. Faktum är att Gent är Belgiens största universitetsstad, med över 70 000 studenter som bor och studerar här årligen.

 

Graffiti, Werregarenstratje. Foto: Johanna Bergström

Graffiti, Werregarenstratje. Foto: Johanna Bergström

Kultur och gatukonst

Boktornet ligger i Gents så kallade Arts Quarter, där man även hittar flera intressanta museer, bland annat MSK, The Museum of Fine Arts, och S.M.A.K, The Municipal Museum of Contemporary Art, som båda är belägna i Citadellparken, en liten bit utanför stadskärnan. Men Gent är även känt för en helt annan typ av konstnärlighet, nämligen graffitti och street art. Utspritt längs gatorna hittar man allt från enkla tags till självhäftande graffittistickers och stora utarbetade väggmålningar, vissa av dem gjorda av internationellt kända artister.

Den som istället vill bli sin egen artist kan bege sig till den lilla gränden Werregarenstratje, som ligger i den historiska stadskärnan. Här kan vem som helst vara med om att skapa ett gemensamt konstverk, som ständigt förändras. Väggarna är fyllda med sprayfärg, som då och då målas över till en tom canvas för nya mästerverk. Projektet startade 1995, som en tillfällig festivalaktivitet, och har fått vara kvar sedan dess, som ett dynamiskt skissblock för gatans konstnärer.

 

Vegobollar på Balls and Glory. Foto: Johanna Bergström

Vegobollar på Balls and Glory. Foto: Johanna Bergström

Vegetariskt och våfflor

Werregarenstratje är belägen strax bakom Emile Braun-torget, St. Nicholaus-kyrkan, klocktornet och den nybyggda Citypaviljongen, där det även finns en restaurang och kafé en halv trappa ned. I den restaurangen blir vi bland annat serverade kroketter gjorda på gray shrimps (hästräkor), som kocken kallar för ”Nordsjöns guld” på grund av sin lilla storlek och goda smak.

Nästa dag äter vi lunch på mysiga Balls & Glory, en mindre kedjerestaurang som serverar jättestora fyllda bullar, baserade på kött eller grönsaker. Som köttbullar, fast i singular och storformat. Eftersom jag är vegan får jag veganska bullar, i en lite mindre storlek. Vår guide berättar att Gent ligger i framkant när det gäller vegetarisk kost. Här har de flesta skolor och arbetsplatser en helvegetarisk meny varje torsdag och enligt uppgift är Gent dessutom den stad i Europa som har det högsta antalet vegetariska restauranger per capita.

En belgisk kulinarisk specialitet som ofta ges en felaktig tolkning utomlands är för övrigt våfflan. Vi får förklarat för oss att det är skillnad på våfflor och våfflor. Bryssel-våfflor är fyrkantiga, med en luftig konsistens och bör ätas helt färska. De kombineras med florsocker, men däremot inte med grädde, sylt, chokladsås eller nötkräm, vilket ofta är fallet hos mindre nogräknade våffelmakare. Liège-våfflor däremot är ovala till formen, sötare i smaken och har en mer kompakt konsistens. I Gent kan man med fördel köpa sina våfflor hos Etablissement Max, ett familjeföretag i sjätte generationen som har våffelreceptet samt delar av sin vackra art nouveau-inredning intakta sedan tidigt 1800-tal, då kafét slog upp sina dörrar för första gången.

 

Ett arkitektoniskt landmärke i Gent - den gotiska St. Jacob- katedralen, här i vacker kvällsbelysning. Foto: iStock.com

Ett arkitektoniskt landmärke i Gent – den gotiska St. Jacob- katedralen, här i vacker kvällsbelysning. Foto: iStock.com

Mysbelysning i stadskärnan

Det var också på tidigt 1800-tal som Gent blev en av de första städerna i Europa att byta till gasljus. Idag lever traditionen med ljus kvar genom en årlig ljusfestival, som passande nog brukar hållas på vintern, när det är som mörkast ute. Dessutom kan man året runt njuta av stämningsfull belysning på olika platser runtom i staden, på grund av en så kallad belysningsplan. Belysningsplanen är framtagen av staden Gent och bestämmer vilka byggnader, monument och gator som ska lysas upp på vilket sätt. Den bästa upplevelsen sägs det att man får man strax efter skymningen. Stämningsljuset är sedan på fram till midnatt, då det skiftar tillbaka till en mer energisparande funktionsbelysning.

Vårt besök i Gent är redan över för denna gång och det börjar bli dags att bege sig tillbaka till hotellet och därefter vidare mot flygplatsen. På vägen stannar jag till för att köpa en liten påse cuberdons, det konformade gelégodiset, som har varit en favorit hos mig sedan jag bodde en period i Bryssel. På grund av sin spetsiga form kallas cuberdons även ibland för neuzekes, små näsor. Ett annat namn är Gentse neus, gentska näsor, eftersom de av vissa sägs ha uppfunnits i just Gent. Enligt vad som berättas var det en apotekare som experimenterade med att förlänga hållbarheten på mediciner. Ett av experimenten fallerade men ur det misslyckandet föddes idén till cuberdons. Godisarna har en mjuk kärna omslutet av ett tunt hårdare skal, vilket ger dem dess speciella karaktär. Originalsmaken är hallon men idag görs de även i otaliga andra sorter. Eftersom deras hållbarhet är ganska begränsad är det ovanligt att man hittar cuberdons utanför Belgiens gränser. Vilket egentligen är ganska uppfriskande, i en tid av globalisering som den vi lever i nu.

Johanna Bergström är en frilansskribent som skriver främst om resor, mat, dryck hälsa och skönhet. Läs mer från Johanna på JohannaElisabet.com 

Bli medlem kostnadsfritt i Secret Escapes och få upp till 70 % rabatt på handplockade hotell – klicka här

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.